Helan och Halvan Cup 2006

Byggledare Lennart Nord med hela ungdomsgänget och deras egenhändigt framställa combatvingar

Denna sida är avsedd för upplösning 1280 x 1024 eller högre (bildhöjd 420 pixlar)

Helan och Halvan Cup, vad är det?

Som namnet antyder är det nån sorts tävling men mer på skoj. Motorerna är på 1,5 kubikcentimeter, så namnet är också en ordvits påhittad av Willy Blom (en hel plus en halv cm³). Att Helan och Halvan var ett komikerpar förstod inte ungdomarna, så den kopplingen är det enbart för oss äldre. Lennart Nord i MFK Red Baron, som för övrigt är en av våra combatess, instiftade denna tävlingsform mer på lek för att nybörjare skulle kunna komma igång.

Cupen riktar sig i första hand till juniorer. Att det blev just 1,5 cm³ beror på att man vill hålla ner kostnaderna samt att ljudnivån ska bli så låg som möjligt. Hjälm är obligatorisk för både mekaniker och piloter. Liksom fångband runt handleden så att modellen inte kan fara iväg på egen hand och ställa till elände ifall man tappar handtaget.

Eftersom combat är strid får man räkna med förluster, så Lennart håller byggkurser under vintern i SLM's regi där ungdomarna bygger kärror till självkostnadspris.

Byggsatserna grundar sig på en förminskning av den modell som i stort sett alla tävlande i lincombat använder. Ursprungligen en rysk konstruktion. Modellen byggs upp runt en torsionsnäsa bestående av en klädd frigolitbalk med infällda furulister. Man behöver sen bara limma dit spryglarna och motorspantet. Baktill en furulist och ett roder. Länkmekanismen är helt färdig liksom bränsletanken. Tillverkare är en annan linflygentusiast, Lennart Nilsson, pappa till Niklas som gjort bra ifrån sig på stora mästerskap inklusive VM. Bl.a. 3F i Oxelösund står för distribution av hans byggsatser. Det enda som kan vara lite problematiskt för en nybörjare är klädseln, för dessa modeller kläs med Mylar som för att fästa måste ha träytorna grundade med kontaktlim innan klädseln värms fast med strykjärn. Sen går man på med värmepistol eller strykjärn och resultatet blir som ett trumskinn. Kruxet är att se till att modellen inte blir skev, för det spänner mycket hårt. Dessbättre går det utmärkt att rikta vingen med strykjärnet efteråt.

Motorn inhandlas också den enklast från 3F (bröderna Fällström i Oxelösund) som är lite av specialister på tillbehör till linstyrning. Lämpligen då en PAW 1,5 som är en driftsäker liten diesel. Metanolmotorer kan man ha om enväldige Lennart ser genom fingrarna och övriga deltagare inte protesterar mot detta regelbrott. Men det blir mer komplicerat med glödstift. Driftsäkerheten är av stort värde då man får minuspoäng för varje sekund man inte är i luften under ett heat (att modellen fastnat i ett träd räknas inte som tid i luften även om motorn skulle fortsätta gå). Under nybörjartävlingar klipps motståndarens svans inte värst många gånger, så flygtiden kan vara av helt avgörande betydelse och då är det inte så kul med trilskande motorer för man går regelmässigt i backen och det gäller att fort komma upp igen. För övrigt är dessa combatmodeller otroligt stryktåliga. All vikt finns i fram så det är inget som trycker på bakifrån när man dangar ner i moder jord med full fart. Däremot bör man ha en mjuk propeller så man slipper offra tid på att byta under pågående heat.

Motorerna är som nämnts genomgående dieslar. Dessa går som bekant på en blandning av ricinolja, fotogen och eter. Många är väl de som höjde på ögonbrynen när de läste Pastorns artikel "Eter en brandbomb" i förra numret av MFN där en dam från Räddningsverket påstod att vi modellflygare enbart haft tur som inte sprängt något i luften. Har själv hållit på sen 60-talet och har sen jag slutade tävla av någon outgrundlig anledning haft gammal Team/Race-soppa stående under huset i 30 år. Huset står fortfarande kvar. Har för övrigt aldrig hört talas om att någon sådan olycka skulle ha inträffat som har med modellflyg att göra.

Hur går då en Helan och Halvan-tävling till?

Lennart och hans team åker till tävlingsplatsen och ritar upp en cirkel i gräset, installerar nödvändig utrustning, dvs. ett domarbord, tidtagarur, papper och penna samt något att signalera med. Dessutom har de med sig lånemodeller, så man inte behöver lämna walk-over ifall man förstört sin egen. Juniorer betalar 30:- i reparationspant. Lämnar man tillbaka modellen oskadad får man pengarna tillbaka. Linor finns också att låna samt bränsle kan även det tillhandahållas till en försumbar kostnad ifall man skulle få slut på sitt eget.

Ett heat omfattar 4 minuter och man har en minut på sig att få upp modellen i luften. När bägge flyger planflykt startar domaren heatet. Sedan gäller det att klippa motståndarens svans så många gånger som möjligt. Man får 100 poäng för varje klipp, en poäng minus för varje sekund på backen och en sekund plus för varje sekund man är i luften efter heatet startats. Det är inte tillåtet med reservmodeller under pågående heat för att inte någon med välbeställda föräldrar ska ha fördel. Mekanikern får ibland springa rejält för att starta om modellen när man gått i backen. Det är 100 meter runt cirkeln. Lennart har ett intrikat handikappsystem för att allt ska bli så rättvist som möjligt. Han delar in piloterna i: Novis, Normal, Duktig, Sluggo, Kilroy, Räv samt Ace och ju duktigare man klassas, ju fler minuspoäng tar man med sig in i deltävlingen. Juniorer har en extra fördel genom att de får välja om de vill vara novis och starta utan minus. Den med flest pluspoäng vinner. Alternativt den med minst minuspoäng. En annan finess med att tävla på detta sätt är att det enbart beror på flygskickligheten (eller tur) hur bra man gör ifrån sig. Modellens fart är av mindre betydelse utan det är vändbarhet och driftsäkerhet parat med pilotens förmåga att avkoda motståndarens taktik som är viktigast. Förstås också att göra oväntade manövrar utan att få markkontakt. Om inte annat sätter man sig i respekt inför de andra.

Kalendern för 2006

22 april Grusgropen älta, resultat HH omgång 1

Det var fyra tävlande och i brist på funktionärer kördes cupen efter regeln &qout;flest klipp vinner". Varje heat kördes i 4 minuter och alla mötte alla två gånger och sen gjorde de två som hade flest klipp upp i en slags final. Det slutade med att vi var tre som hade sju klipp vardera. Eftersom tiden inte räckte till för ytterligare skiljeheat delade vi storsint på första platsen. 1'or blev således Casper Törneman, Gustav Odh samt Lelle Nord. Caspers arme far Claes, som bett att få vara anonym, hade bara två klipp och hamnade därmed på fjärde och sista plats. Detta beslutat enligt enväldige Lennarts poängberäkningssystem. Arme Claes skulle för övrigt slutat på sista plats även om det varit fler deltagare i tävlingen och han trots det kommit fyra poängmässigt sett. Vilken algoritm den logiken bygger på har hittills ingen lyckats räkna ut. Lennart ska väl ha kvar något att avslöja i sina memoarer kan man tänka.

13 maj Lidingö, Elfvik, deltävling 2

Efter att ha begåvats med strålande väder hela maj fick Kung Bore ett halvgrepp över landet och pinade oss med snö i norra delen av landet. I Stockholmstrakten slapp vi det, med vi hade i gengäld hårda vindar, ja nästan storm, så någon tävling kunde inte genomföras utan de mest modiga fick ta upp sina kärror och praktisera lite, men oj vad det gick undan i medvinden. Det var i princip endast möjligt att flyga under någotsånär kontroll med två-halvorna. Deltävlingen kommer att köras kommande onsdagar på samma plats.

Här blev artikeln inskickad till Modellflygnytt men publicerades aldrig, så nu i efterhand skarvar vi på med tävlingsledare Lelle Nords egen drapa om hur det hela sen utvecklade sig. Lennarts kompletta referat publicerades i SLM-Nytt så det kanske är skåpmat för somliga, men i alla fall......

Tävling nr:3, 2:a september -2006

Det kom att bli en kraftmätning mellan Lidingö och Ältas Red Baron den här gången. Från Lidingö kom utöver Claes och Casper även David som mest flyger radio men börjat fuska i linflyg på senare tid. David flög fint och gjorde bl.a ett bra heat mot Casper som dock vann. Casper vann för övrigt en hel del andra heat också. På ett storstilat sätt. Red Baron var för dagen förstärkt med Tommy Söderberg, en trogen gammal combatlots som idag är mer åt radioamatörhållet. Han lyckades brotta ner den hårt tränande Claes i två heat. Claes mumlar fortfarande om revansch efter den förnedringen. Gustav och jag åkte ut illa kvickt, trots att vi är överlägsna, men det gör inget. Det är sååå roligt att se andra vinna och glädjas. Finalen stod mellan Tommy och Casper vilken återupprättade familjehedern genom att klippa Tommy två gånger. Motvilligt fick di Röde erkänna sig besegrade av Lidingö. Denna gång.

Resultat

Casper Törneman jr.	10 poäng
Tommy Söderberg	9 poäng
Claes Törneman	8 poäng
David Schrello-Råberg jr.	7 poäng
Gustav Odh jr.	6 poäng
Lennart Nord	6 poäng

Tävling nr:4, 30:e september -2006 = Final på Lidingö

Finaldags igen. Ett år har gått fort. Cupen skulle avgöras och Caspers ledning var inte ointaglig. Om han inte dök upp. Men…. Hannes Brattgård heter en av Lidingös nya förmågor. Hannes började flyga i vår och ville prova på lite combat före vintern. Det gick så bra att han slutade trea. Förhoppningsvis har Hannes fått blodad tand och vill vara med och tävla nästa år också. Vi fick en dag med fina matcher. Alla har förbättrat sig påtagligt under sommaren vilket leder till bättre combat och färre krascher. Mats Bejhem kom ut å skulle hjälpa till lite men tvingades snabbt in i deltagarlistan. Självklart flögs de snyggaste och mest underhållande heaten med Mats i cirkeln.

Casper visade att han verkligen greppat combatflygandet. Ett tecken på det är hans klippsäkerhet. Man kan stå där å veva å krångla å det tjusigaste men det ska till klipp också. Den konsten visade Casper att han börjat bemästra. Claes hade tränat ännu hårdare sen sist och det märktes. Combat-åttorna satt riktigt bra och heaten blev mindre slumpmässiga. Tyvärr fick varken Gustav eller jag visa vår överlägsenhet denna gång heller. Men som sagt, det är ju så roligt…… Återigen Lidingövinst över RedBaron och MFK Galax. Förmodligen av en slump bara. Nästa år blir det andra bullar, eller regler….

Resultat och tillika CUP-Final!!

Casper Törneman jr.	10 poäng
Claes Törneman	9 poäng
Hannes Brattgård jr.	8 poäng
Mats Bejhem	7 poäng
Gustav Odh jr.	6 poäng
Lennart Nord	6 poäng

CUP-Segern gick oundvikligen till Casper Törneman som i år vunnit alla H&H- tävlingar.
Priset, en nybyggd Glasfågel, kunde överlämnas till en värdig vinnare. Grattis Casper!

Som en kuriositet kan nämnas att Casper blev trea av 14 deltagare i både 1,5cc och 2,5cc - dieselcombat i Vänersborg helgen efter.
Gustav blev 2:a respektive 4:a i samma tävling. Vilka killar va!

Ni andra, ladda på inför nästa år! Turn Right

Lelle Nord

Vid tangentbordet, Dan Johansson, MFK BusyBee i Bålsta samt Lennart Nord MFK Red Baron, Älta
Faktamaterial i sektion 1 (Dannes drapa, som dock innehåller mer än 100 ord), inhämtad från Lennart. Enväldig domare för H&H cup.

ps.
Lennarts text innehåller inte exakt 100 ord den heller, så det är heller ingen riktig drapa om man ska vara petnoga. Fast vi kör efter den ursprungliga tolkningen som säger att en drapa i fornnordisk skaldedikt är ett högstämt kväde. Och ett kväde en något föråldrad benämning på ett diktverk. Fast i detta fall är det inte så mycket dikt utan mer en beskrivning över vad som faktiskt hände. Dock med vissa personliga känsloyttringar inflikade