Flygdag 8 oktober 2006

Flygdag 8 oktober 2006


Stefan och Petri träffade ett par medlemmar ur Hässelby MFK under skaladagarna på Barkarby i somras varvid de kom överrens om att vi skulle ha en flygdag tillsammans.
Av detta bidde bara en tumme (Goddag, goddag Mäster Skräddare....), dvs. ingenting. Ej heller vår granne Sätra Gårds marknadsdag blev av.

Så styrelsen beslöt vid senaste mötet hemma hos Olle Gustafsson att istället kalla till allmän flygdag den 8’e oktober.

Detta visade sig vara en solig men ack så "pustig dag" som Nalle Puh skulle ha uttryckt det,
vilket gjorde att den planerade skolflygningen med den nyinköpta Excel 2000 fick ställas in.

Eleverna fick istället inrikta sig på korvgrillning. Simon tog dessutom över klippningen när Webmastern tröttnat på att skumpa runt fältet.

Landningsbanorna må se jämna och fina ut, men efter att studsat över sorkhålen börjar man förstå varför bönderna har jättehjul på traktorerna.

Vädertjänsten hade lovat att vinden skulle avta framåt eftermiddagen, men av det bidde också en tumme.

Det bekymrade dock inte helikopterpiloterna utan Anders for runt och gjorde konster med sin Air Skipper.
Han har bara flugit sen i februari enligt egen utsago. Fan trot!

Stefan som just återkommit från tjänsteresa i Thailand låg lite lågt. Han hade inte riktigt vant kroppen med att dricka Coca Cola outspätt  

Dock blev det en tur med Stearman som reparerats efter air combat'en häromsistens.
Petri fick inte in rätta rytmen i flygningen så han hovrade mest runt lite för att känna på  
Resten av dagen ägnade han åt annan verksamhet.

Webmastern gjorde en bejublad take off genom att lägga helikoptern på sidan vid starten.

Det går bättre om man har rätt modell inprogrammerad i sändaren När han väl konstaterat detta gick det riktigt bra.

Vi hade långväga besök av hedersmedlemmen Hasse.

 

Som trots att han inte flugit på länge for runt som han brukar för där sitter det inte fast. Åskådarna var imponerade.

Fast har han dock blivit i Knutby.
Fast inte i församlingen fast Kristi Brud är en riktig läckerbit som säkert kan förvrida huvudet på karlar som fastnar i pastorns nät.

Tycka vad man vill, men hon är inte dum i huv’et, det är då ett som är säkert. Hon har ju dessutom numera en egen hemsida.
Fast där verkar det mera handla om produktplacering. Man får väl handla skivan om man ska få del av budskapet kan man tro. Fast det rör sig nog mer om tro än vetande.
Fast varken Hasse eller hans fru var i alla fall med i doa-kören.
De som vågade sig upp med fasta vingar konstaterade snabbt att det vinglade bra i lufthavet och landningarna blev spännande.
Ojdå! Det blev visst lite mycket fast i texten så här mot slutet. Fast det får vara så fastän texten skulle nog må bra av lite annat ordval.

Webmastern tog upp Bosse Gårdstads SK2000E. Dagen till ära försedd med ett riktigt dräparbatteri. 4 celler och 3200 mAh. Nu skulle minsann Kurt få se på dône.

Nätt upp vertikalstart, så nog gick det undan, men inte så länge
Efter någon minut eller så stannade plötsligt motorn och det blev att ta mark långt ut i åkern till allmän spe och bespottelse (tack Kurt för de värmande kommentarerna).

 

Dräparbatteriet hade verkligen gjort skäl för namnet. Det hade tagit död på fartreglaget som skulle tåla 45 Ampere enligt etiketten. Eller rättare sagt det som var kvar av etiketten. Det hade blivit så varmt att krympplasten smält och det luktade bränd elektronik lång väg. Märkligt nog fungerade fartreglaget igen efter att det svalnat. Den gode Bosse hade gjort kylluftintag till det utrymme där fartreglaget sitter, men det gjorde nog varken från eller till.

På tal om Kurt så hade han inget att flyga med utan satt mest och ljög. Värmlänning som han är.

Fast i de traktera räknas inte det som ljug utan bara som historieberättande typ Elis i Tasere som just varit inne i stan och köpt ut varvid han möter pastorn utanför Systembolagets entredörr som tittar strängt på Elis inköpta varor och säger.

För övrigt var det just en präst som tog hem mästerskapet i ljuging senaste gången det hölls. Fast det var länge sen nu.

Bjarne hade med sig Stefans gamla Breitlingmålade Cap 232 som Stefan försökte ha ihjäl motorn med efter att den tjyvstannat.
Det gick inte så bra. Motorn höll men inte planet.

Nu bar det sig inte bättre än att Bjarne nästan lyckades med samma sak. Motorstopp direkt efter start. Trycknippeln till tanken gick av, så Bjarne flög sin Sky Raider istället.

Efter lite allmänt gagg avslutades dagen med att en Merca blev inlåst. Några svampplockare (gissade vi) tyckte vår parkering var ett alldeles förträffligt ställe att ställa bilen på.
En himla tur hade de, för ett par timmar senare kom Simon och hans pappa tillbaks och låste upp för den hårda vinden hade mojnat. Svampplockarna var väldans förvånade att vi stänger och elakt nog också låser grinden. Att de stod parkerade på ett modellflygfält hade de ingen aning om. De trodde alla bilarna tillhörde andra svamp och bärplockare. Undrar hur stor informationstavla vi måste göra för att folk ska fatta? Kanske vi skulle måla dit en kantarell också? Eventuellt skulle de då bli intresserade och gå fram till skylten och möjligen kanske också läsa och förstå att de befinner sig på ett modellflygfält och inte i svampskogen.